Ett litet mörkare inlägg

Jag var utbränd för många år sen, 13 ungefär. På den tiden var det ingen som visste vad det var riktigt, eller det var inte lika trendigt som det är idag om jag säger så.

Men sen den tiden har jag haft kvar en inombords stress, och det ger sig aldrig och jag behöver jobba med den.
Jag fick aldrig ngn hjälp och jag bad aldrig om den heller, för jag visste inte bättre.
Den tar sig många olika former. Jag blev perfektionist för om jag har det fint hemma som är min borg så kan jag koppla av.

Men i vilket fall, idag kom det över mig. Fast jag vart och tränat ett stenhårt pass på gymmet och var på supergott humör när jag kom hem.
Men det kom ändå som en grå äcklig dimma. Jag tycker aldrig att jag sitter ner och tar det lugnt. Jag strävar efter det, men jag kommer aldrig dit. Det räcker med att man har ärenden efter jobbet som drar ut på tiden, så e jag hemma halv åtta, innan man har fått i sig mat och allt e klart, är det dags att gå och lägga sig igen. Upp till nästa dag.

Idag hade vi tvättstugan, när jag kom hem, Jonas hade handlat och lagade mat vi pratade länge och det var mysigt. Ner i tvättstugan, upp å käka. Jag slapp disken och jag slapp bädda rent, han sa lägg dej och mys på soffan. Det är kärlek när någon säger så. Men ändå så ligger jag där och känner skuld, skuld för att jag inte hjälper till, fast han inte vill det, skuld för att jag inte leker med katterna, skuld över alla vänner och familj man borde träffa, herregud, jag har inte ens barn? Å lika starkt känner jag att min kropp behöver avkoppling, lugn och ro, men det kommer inte.

Jag vill sällan el aldrig boka upp mig på helgen, för det är min "heliga tid" jag vill vara fri och ta dagen som den kommer, jag vill inte ha en tid att passa då.
Då bli det tajt, tiden räcker inte till allt jag vill.

Eftersom jag vill komma i form, så krävs det några timmar i veckan på gymmet. När ska jag lägga dem? På morgonen vid 06? eller efter jobbet så jag får fortsätta komma hem sent och i princip rasa i säng efter det?
Planera planera och planera, kalkylera för att vinna tid, tid till lugn och ro. Å vi har som sagt inte ens barn?

Jag vill så mycket, men min kropp och själ behöver lugn och ro den med. Hur hittar jag en bra balans och släpper min tråkiga inställning till att inte vilja boka upp mig, jaga tid i lugn och ro? För jag vill så gärna känna stimulans i livet OCH balans.
Mindfulness kanske skulle vara något för fröken stress..
Någon som känner igen sig?

Nu stänger jag av tv´n för det är bara skrälig reklam och hysteriskt dåliga såpor överallt, isch vilken skräp-tv det har skapats.

Kram och godnatt