Våra barn

Hur vill vi att de ska bli egentligen? Med risk för att få en överarbetad sur mamma på mig ;-)

Alltså, hur vill vi forma våra barn? Jag tror jag kommer att följa min egen uppfostran.
Jag hade inga föräldrar som "krävde" att jag skulle bli något speciellt. Det känner du själv sa de. Många av mina klasskompisar då jag kommer från en "finare" del i Stockholm hade höga krav på sig. Det skulle bli läkare, advokater, psykologer osv. Det var inte alltid så roligt med deras föräldrars förväntningar. Men mina föräldrar lade aldrig den pressen på mig. Det är jag så innerligt tacksam för.

Jag hade regler, att vara hemma en viss tid, att alltid höra av mig och mina föräldrar trodde på frihet med ansvar, inte en massa förbud.
När jag var liten kastade vi kula, hoppade hage, tvist, hopprep, pallade körsbär och äpplen, ibland plommon. Vi gick ut med hundar och hade videokvällar hemma hos varandra, där vi såg Göta Kanal och Macken, och det bästa som fanns var Dallas, fast Dallas var väl kanske i överkant, men ändå, Familje Macahan med Luke...gud va snygga han var Luke. Fame, Mupparna osv...
Det var ingen märkespress på kläderna i skolan, inte vad jag upplevde i vilket fall. Tjejerna hade inte string och ingen hade BH heller för den delen.

Idag sitter ungarna framför datorn, spelar spel, äter skräpmat, blir beroende av de här spelen dessutom, slutligen deprimerade och feta, sen kommer mobbingen och vad händer efter det?
Vad hände med umgänget, där man spelade familjespel? Vad hände med utelivet i skogen? Vad hände med att ringa varandra istället för att maila och sms:a?
Vad hände med att fråga chans på en skrynklig och nervös lapp som polaren smugit ner i skolbänken? Vad hände med att ringa varandra på födelsedagen?
Idag kommer ett sms, eller ett meddelande på FB i bästa fall och det tror jag gäller alla åldrar. Vad hände med handskrivna brev?

Varför har allt blivit så opersonligt och hårt?
Vill vi ha det såhär?

Nej, mitt barn ska få växa upp med båda fötterna på jorden, med en god självkänsla och ett gott självförtroende, jag vill lära det att det inre är viktigare än det yttre och jag vill lära det att ta ansvar för sina handlingar. Frihet med ansvar, precis som jag hade. Jag kommer att finnas där och heja på det i allt som händer i dess liv, jag vill vara en mamma som bryr mig om, men även visa respekt när det behövs. Jag önskar att vi kommer spela familjespel, och palla äpplen, och gå ut med hundar och ha videokvällar, för jag vill att mitt barn ska få samma fina uppväxt som jag fick.

Inte fastna i ett internet missbruk eller som en feg sms:are. Jag vill lära mitt barn att ringa dem som står dem nära, när det är deras dag. Jag vill lära mina barn respekt för andra människor och att visa kärlek och omtanke. Jag tror på det, ja, det gör jag.
Jag älskar er mamma och pappa
tack!